Är det inte matförgiftning och sjukhusvistelse så är det något annat. Denna gång var något annat streptokocker, eller angina som man nu kallar det.
Tappade rösten för några dagar sedan. Och nu pratar vi TAPPADE för den försvann verkligen helt och hållet. Hade fått grym hosta en natt och vaknade med en röst som inte riktigt var där... Den blev bara sämre och sämre och på fredagen fick jag nog av hostandet som förstörde mina stämband så jag gick till läkaren och fick värsta dunder hostmedicinen. Tog en rejäl klunk och somnade utan att känna av hostan. Vaknade däremot på lördagen kl.6 och kände mig rätt varm, ont i halsen hade jag också. Steg upp och fick omdelbart feberkramper och frossa för febern sköt i höjden och landade en bra bit över 39. Jag la mig i sängen och huttrade som en liten gris.
Dagen gick åt att ligga i sängen och vara halvt medvetslös och kollade på bröllopet i TV. Sov små snuttar under hela dagen och var rätt så borta. Försökte få tag i nån som hade bil och kunde köra mig till läkaren för jag vågade inte sätta mig på en buss eller åka taxi, var så rädd för att kollapsa. Men ingen lycka där så jag bet ihop och vilade. Efter att ha tagit värkmedicin mot smärtan i halsen och mot febern mådde jag rätt så bra och somnade feberfri och. Vaknade dock på morgonen då halsen var hälften så stor som dagen innan och inuti såg det inte vackert ut. Febern steg sakta men säkert så jag ringde Söderjouren och fick tid nästan direkt. Tog en dusch innan och fick hålla tillbaka tårarna då alla duschstrålar gjorde så fruktansvärt ont på huden.
Läkaren sa streptokocker och jag fick penicillin. Passade på att köpa lite starkare värkmedicin också då trycket i halsen skapade en sprängande huvud- och öronvärk.
Nu har jag legat i sängen och kollat film, efter två tabletter penicillin har smärtan lugnat ner sig och jag har ätit glass och chips. Sjukskriven e man men inte så länge, vill vara tillbaka på jobbet redan på tisdagen.
Och ja, rösten är fortfarande spårlöst försvunnen. Får hoppas den e tillbaka imorgon.
Huj vilka motgångar jag haft. En efter en kom dom. Men jag har klarat mig tidigare så varför inte denna gång? Nu får de va slut på bloggtorkan, faktiskt. Vi sparkar igång a new beginning med ett riktigt random inlägg.
Idag har jag varit på vårt andra kontor och haft en presentation för Grupp & Konferens avdelningen. Hade sedan en riktigt rolig dag på jobbet, dock saknar jag en vän som valt att inte jobba kvar längre. Hon var en riktigt ljusprick i min tillvaro! Vi har fått in sommarjobbarna och de e roligt me så mycket folk och det innebär sååå mycket mera skratt! I love it.
Imorgon har vi onsdagsöl från jobbet och efter det sticker vårt eget team iväg på en egen liten fest för att fira att vår säljtävling gick bra bättre bäst! Vi ska spela boule och äta tapas och antagligen dricka mera öl. Det kommer att bli fantastiskt skoj!
Har diskat, fixat lunchen för morgondagen, tvättat kläder och degat i sängen. Jag har svårt att vänja mig vid en vardg som innebär att jag faktiskt inte behöver göra nåt efter jobbet. Nu när examen väntar på posten så finns inga måsten på min lista! Detta har gjort att jag ständigt känner mig glömsk, som om jag har nåt viktigt att göra men vet inte vad. Men icke! i'm free!!
Nu sku bara den här flunssan få flyga å fara för jag har viktigare saker för mig än att ligga och kurera mig. Jag måste leva!
Heippa.
Att vara olycklig. Det kom smygande. Och vips var vi här.
Ursäkta bloggtorkan. Jag försöker reda upp mitt liv.
Första samtalet jag tog idag var ett ytterst problematiskt ett. Följande samtal var även det knepigt. Sen blev det bara värre och värre tills jag var nära till tårarna efter en hetsig diskussion med en samarbetspartner och en utskällning av en resebyråagent.
Jag slängde ifrån mig hörlurarna, låste in mig på toaletten och räknade till 10. Jag var SÅ nära att bara säga tack och hej och gå hem.
Dagen blev ju inte bättre av att jag glömt lunchen hemma och även mitt bankkort. Ingen mat i magen och huvudet dunkade som aldrig förr.
Sedan fick jag fixa ett STORT misstag jag gjort igår. Det tog lite över en timme men slutet gott allting gott och jag var nöjd med min insats. Har jag gjort misstaget ska även jag reda ut problemet. Och det gjorde jag! Hoppas verkligen att kunden uppskattade det. En sån känsla av välbehag som gick genom kroppen då jag fixat den sista strulbokningen har jag aldrig känt förr!
Jag slutade jobbet 16.15 och gick mot tåget i låååångsam takt. Väl på bussen på Söder började min telefon vibrera. Denna gång var det inte Telefonkyrkan utan mina kära kollegor som en efter en skickade meddelanden och kollade hur jag mådde samt berömde mig för det arbete jag utfört trots allt strul. Tack tack tack!! Det var verkligen inte en av mina bästa dagar idag men då man har så fina kollegor så hade man ändå ett leende på läpparna då man kom in genom dörren i Sjöstaden.
Nu har jag bara lite kvar att finslipa på mitt slutarbete. Adjö.
För er svenskar och norrmän och va de nu e för nationaliteter som läser detta så kan ja berätta att hemma säger vi "nati nati" istället för godnatt. Det är gulligt tycker jag.
Men det slog mig just...vad som är ännu gulligare är när frasen yttras av en stor och stark karl som just tacklat någon till sjukhus-skick. Inte romantiskt gulligt utan mer..jaa.. Hård utanpå, mjuk å go inuti typ av gulligt.
Mer sådant i världen!
Nati nati...
Lugnt idag. Hoppade på 74:an 07.59 imorse. Åkte till Södra station. Tog tåget till Helenelund 08.21. Loggade på telefonen 09.00. Tog samtal. Mailade. Åt lunch ute i solen med Anna. Låg och solade i 45 minuter. In och jobba igen kl.14. Planerade grill- och kubbkväll med David på msn. Hjälpte några ålänningar att få sina bilar. Loggade av 18.00. Tog 18.12 tåget från Helenelund till Södra Station med Henriette och Anna. Tog 74:an till Sickla udde 18.44. Fick samtal från Telefonkyrkan "Hej och halleluja! Vet du att Gud finns? Också i din telefon!" La på. Kom hem. Ringde Telenor. Åt pasta sallad och sedan glass till efterrätt. Och här är jag nu.
Ganska så trött e jag faktiskt.
Dagen har kommit igång även i detta hushåll. Frukost och dusch och snart bär det av mot Sickla köpkvarter i hopp om att finna en stickad tröja för svala sommarkvällar och behagliga sommarskor. Eftersom jag var allt för sönderstressad och allmänt trött i huvu då jag sku resa tillbaka till Sthlm från Vasa så glömde jag alltså sommarkläderna som jag så fint packat ner i en väska och lagt i pappas källare. Ångesten går inte att beskriva.
P har tvättat köksluckorna och har nu kopplat sin dator till högtalarsystemet. Vi njuter till tonerna av Oasis, jag har tidigare inte gillat dom men idag passar dom suveränt.
Igår kväll var jag för övrigt på en fenomenal krog! Jag utökade mitt sociala nätverk, träffade på människor med alla möjliga olika kopplingar till Finland och fick höra att jag såg finsk ut. Denna kommentar fick jag utan att ens ha öppnat munnen! Döm min förvåning då jag imorse sedan fick höra att jag ser jätte svensk ut... Vad är jag för nån sorts folkslagskameleont??
Min mage kurrar som aldrig förut. JUST idag väljer jag att INTE ta med mig lunch till jobbet. Då har ju svenskarna ett så töntigt system att dagen efter Kristi Himmelsfärdsdag så väljer man att även då ha stängt. Megapuckat if you ask me. Nu sitter jag här VRÅLHUNGRIG på jobbet och väntar på pizzorna som jag och Kristine betällt på internet. Cafeterian i huset var ju stängd. Prkl. Prkl.
För övrigt var det en skönd dag igår. Sovmorgon, mumin, lunch vid Kungsträdgården, några timmar på Skansen där man tittade på alla nya djurbebisar som kommit till världen, drack caffe latte och åt hallon cola paj på ett mysigt café på Söder och köpte sedan massor med bra filmer till ett brakpris!! Skrubbade sedan heeeela toaletten skinande ren och somnade med gott samvete. Nu behöver jag inte städa på helgen utan kan chilla precis heeeela söndagen :D
Lördagen är det jobb som gäller. man vill ju tjäna lite extra pengar ;)

